Helsingborg del 2: "Dom har tröttnat på oss"

Jag bröt min fasta hemma hos några vänner i en mindre stadsdel till Helsingborg där en hel del nyanlända bor från länder som Irak.

Frun i huset, som härstammar från Bosnien, bär slöja till hennes familjs förtret. En annan sida av slöjdebatten man aldrig vill visa! Nåväl, konversationen landade så småningom på sverigedemokraterna (något den ofta gjorde under min vistelse), fientlighet mot muslimer och i hennes fall då hon var arbetande, reaktioner mot hennes slöja.

"I allra flesta fall får jag inga konstiga reaktioner," förklarade hon till mig. "Men," fortsatte hon, "en gång kom en man fram till mig i kassan på Apoteket där jag var ensam och bad vänligt att få bli hjälpt av någon annan. Jag sa till honom att jag var ensam, och då bad han att få vänta tills någon annan kom".

Direkt antar man att han röstar på sverigedemokraterna.

Vidare hamnade vi på ämnet barnuppfostran. Hon berättade om en händelse på deras gård där en nyanländ irakisk kvinna, som inte kunde tala svenska, höll på att sparka och slå (med knogar på ryggen) sitt barn. 

En annan kvinna kom förbi medan det hände och sa, "Hon vågar göra det här för att ingen bryr sig. Hon skulle aldrig göra det i ett "svenskt" område." 


Barnaga är inte exklusivt för någon från Irak. Det kan BRIS berätta. Sådan skit förekommer även bland oss svenskar. Jag är övertygad om att denna kvinna, som i min mening behöver omskolas vad gäller barnuppfostran och de lagar som tack och lov gäller i Sverige, representerar en minoritet.

Men det ändrar inte det faktum att ingen ingrep, även de som tyckte hon var helt galen (förmodligen de flesta) och betedde sig fruktansvärt. Min väninna sa att hon ville säga något men kvinnan kunde ju inte svenska. Istället tål hon inte att se på henne och vägrar hälsa på henne.

Nobelt, men, det hjälper inte barnen.

Denna händelse är inte representativ, men den tyder på ett enormt problem i Sverige med en ökad invandring utan någon som helst plan för att hantera den. Många som kommer från krigsdrabbade länder och varit med om fruktansvärt våld och övergrepp är i behov av vård för att bearbeta trauman. Denna mamman också säkerligen.

Och visst är det en fråga om resurser. Och i lågkonjunktur och hög arbetslöshet blir det inte tal om att satsa pengar på det. 

Konsekvenserna av denna höga koncentration av nyanlända på ett och samma ställe (förort, stadsdel, stad), utan förutsättningar att komma in i samhället som friska individer, är ett recept på katastrof.

Lägg till arbetslöshet och bränder i förorterna och du har öppnat dörren för främlingsfientliga partier att kapitalisera på människors missnöje med sin ekonomiska situation samt rädsla för att det dom upplevt Sverige som förändrats snabbt.

Varje gång min väninna ser en man komma fram till kassan som liknar den man som vägrat att bli betjänt av henne, slår hennes hjärta fortare och hon får ont i magen.

Rädslan är irrationell. Så reagerar nog också en del gammalsvenskar som haft ett negativt möte med en nyanländ.


Min väninnas slutord vara bara ett stort suck. "Dom ("svenskarna") har tröttnat på oss."

Andra bloggar om: Sverige, Invandring, Sverigedemokraterna, Islamofobi, Våld, Integration