Anna Ardin skrev ett intressant inlägg i förbudet mot ansiktsslöjdebatten vilket ledde mig till andra inlägg och kommentarer som illustrerar retoriken bakom förbud mot denna form av beslöjning eller om inte förbud, en stark reservation."Vanliga slöjbärare", menar en del, kan fungera socialt i samhället då man kan se ansiktsuttryck, minspel osv medan kvinnor som täcker ansiktet med exempelvis en niqab, där oftast bara ögonen syns, inte kan göra det. Man kan alltså inte arbeta, socialt interagera eller studera, menar man.
OK. Jag måste själv medge att jag inte förstår varför man känner att man i Sverige måste bära niqab (finns dessutom inget religiöst stöd för det i Koranen)? Och visst ger det inte de mest glada associationerna med kvinnor som är täckta i stora svarta skynken från topp till tå.
Jag förstår att man i Sverige reagerar. Det är något som upplevs som väldigt främmande och ungefär som "droppen" när det gäller vad man "som svensk" måste acceptera.
Men...och detta är viktigt, det är en helt annan sak att tala om lagstiftning mot att bära ansiktsslöja. Detta inskränker på varje människas rätt att bestämma över sin kropp.
Vidare tycker jag att argumentationen brister i motiveringen till varför man inte ska täcka ansiktet. Man menar att man inte kan interagera om man inte ser ansiktet. Det sociala samspelet funkar inte. Man vill se om någon ler, man behöver se den andra personen använda sina 50 ansiktsmuskler.
Så en blind människa blir då på förhand dömd till att vara en social utböling? Hur ska han/hon se de 50 ansiktsmusklerna? Veta om den andre är glad eller ledsen?Eller läkarna i operationssalen med sina ansiktsburkor på. Hur i hela friden kommunicerar de utan ansiktsmusklerna?
Och så den stora islamistiska konspirationen: svininfluensan! Nu kanske hela världen måste gå omkring med ansiktsmask (burka) och vintermössor (slöja)! Hur ska vi socialt interagera utan våra ansiktsmuskler!!
Visst överdriver jag och skämtar, för er som inte märkte det. Jag vill hävda att täcka ansiktet inte behöver vara ett hinder för det sociala samspelet i sig. Om viljan finns och en kontextuell acceptans finns.
Men den finns inte i Sverige idag, och jag förstår det. Det betyder inte att jag stödjer den bristen på vilja lika lite som jag förespråkar att bära ansiktsslöja. Men valet skall fortfarande finnas för varje kvinna att bestämma sig för bikini eller burka.
Andra bloggar om: Slöja, Niqab, Burka, Burkah, Islam, Muslimer, Slöjdebatt, Slöjförbud, Islamisering, Svininfluensan, DO, Newsmill
11 kommentarer:
Det blir väldigt konstigt när personer som säger att slöja är förtryck, vill förtrycka dessa "förtryckta" kvinnor en gång till genom att inte släppa in dem på utbildning. Intressant diskussion på P1 om en kvinna med niqab som var på väg att bli förskolelärare. Diskussionen blev dock ytlig. Jag tor inte att niqab skulle hindra social kommun ikation. Då har man aldrig sett djupt in i ett par ögon :)De flesta situationer går nog att lösa. Ett rejält problem jag kan se är att kvinnan menade att inne på dagis skulle niqaben inte bäras. Detta förutsätter att det enbart är kvinnlig personal och att pappor inte kan närvara med sina barn vid inskolning, eller dagisbesök. det hade varit intressant att fundera vidare kring. Jag tror att det finns lösningar på detta oxå! Så länge det finns vilja till mångfald och respekt för varandras val i livet.
Hej Martin,
Jag har väldigt svårt för förbud och tvång i religiösa sammanhang, annat än sådant som direkt skadar (ett relativt område visserligen).
Och visst kan man kommunicera men jag tror ändå att det är mycket svårare. Jag ser det inte som optimalt och helt ärligt är jag inte för ansiktslöja alls, i ett kontext som Sverige. För mig har det inget religiöst stöd som påbud.
Men det är skillnad på att förbjuda och att inte tycka om konceptet.
Och visst kan man på något sätt lösa hur hon ska jobba utan niqaab inne i dagiset men samtidigt inte visa ansiktet för pappor, men det låter väldigt svårt och är kantat av problem. Men det beror på arbetsplats, arbetsgivare och föräldrarna.
Håller helt med dig. Jag tror inte heller på förbud. Det finns massor av saker som jag tycker är knäppa, men som andra gillar. Vem är jag att bestämnma hur folk vill klä sig, vad de vill tro på, vem de vill älska....?
Altså...jag är själv muslim. Men det här med ansiktsslöja är för mig lite skrämmande...
Det e bara hur jag har upplevt de muslimska systrarna som bär niqaaben. Men det betyder inte att jag tycker illa om dem eller nåt sånt. Nej nej.
Vad jag menar är att det är svårt för mig att smälta när ngn kommer upp till mig och har ansiktet nästan helt täckt! Jag känner bara lite sådär..."Jaha...det vart lite roligt". Om jag som muslim känner så...så undrar jag hur en icke-muslim känner då inför ett möte med en ansiktsbeslöjad kvinna?
Samtidigt känner jag mig lite kluven om man ska tillåta förbudet eller inte. På vissa arbetsområden visst. I skolor visst..? Men att totalt förbjuda det...att gå upp till en människa och rycka av ansiktsslöjan är bara f a s c i s t i s k t :S. Jag skräms lite av tanken...
Man skulle behöva göra upp ngn lista kanske...argument till varför niqaaben ska förbjudas bland vissa arbetsområden eller skolor. För jag är inte helt övertygad än. Det tycker jag iallafall just nu...
Nej, man ska inte förbjuda burka eller niqab. Precis som man inte ska förbjuda en del ungdomar att ha massor öronhänge i näsa och ansikte. Låt folk klä sig som de vill - men, snälla, tycker ni att (niqab/burka) är lämplig för en dagis?
Vem kan förklara till små barn att fröken under svarta mantel är snäll..?
...
Barn kan definitivt älska en kvinna i niqab, de är sällan fördomsfulla.
Habiba jag förstår vad du menar. Men det är väl det som är tanken med niqaben antar jag. "Stay away" ungefär. Då har det vissa konsekvenser man måste leva med i ett kontext som Sverige när det gäller folks reaktioner.
Men förbud är helt absurt!
Ida jag tror att man menade att när hon skulle vara på dagis så skulle hon ta av niqaben. Problemet var när en pappa exempelvis skulle behöva hämta sitt barn...ska hon då springa och ta på den, eller hur har man tänkt?
Martin jag tror nog att du har rätt i regel, men jag kan inte riktigt se denna öppenhet bland alla barn i alla områden och av alla kulturella bakgrunder. Det kan definitivt uppfattas som läskigt för barn som inte lever med det varje dag som i Rinkeby exempelvis där det är vanligt att se.
Niqaben har kvinnan endast på sig när det kommer in andra män. Å andra sidan blir det svårt att hålla koll på detta då man blir så inne i att hjälpa barnen. En pappa kan ju komma tidigare för att hämta sitt barn. Svårt men inte omöjligt att lösa.
Själv har jag oxkså svårt för niqaben. Det krävs en väldigt stark iman om man ska bära den. Speciellet när man bor i sverige.
Själklart svårt för barn att förstå detta om de inte ser detta dagligen. Men sen är barn väldigt öppna för nya saker. De flesta barn iallafall.
Fatiha Det är lite krångligt men visst går allt. Fast det går inte att kräva att alla i ett samhälle ställer upp på det. Däremot bör man få bestämma själv och arbetsgivare bör få bestämma själva.
Barn är barn :)
Jag är väldigt osäker var jag står i denna debatt. Jag ser ibland kvinnor med niqab men jag, som icke-muslim skulle nog tycka att det var lite jobbigt att prata med dem. Inte för att jag är rasist (är inte etnisk svensk) eller islamofob utan för att jag inte är van. Jag förstår mycket väl att man märker om kvinnan är glad, orolig osv, men jag är inte van och skulle tycka att det vore "speciellt". Men jag är säker på att jag kan vänja mig.
Angående niqab på dagis. Det finns ju män som arbetar på dagis, hur gör man då? Jag håller med en av de tidigare talarna och tror att det inte spelar sådan stor roll för barnen. Om de ser en kvinna med niqab behöver de ju inte känna sig "konstiga" vid ett senare möte, utan de vänjer sig.
Ett av de största problemen med att vara blind är att man blir socialt utestängd, man hindras i sin sociala kommunikation.
Men jag håller helt med om att det mesta av detta ligger i samhället. Genom att försöka förstå varandra, och anpassa oss till varandras behov, svagheter och sätt att kommunicera så kan man lösa det mesta. Jag tror att man per definition blir utestängd av niqab och att man har ett ansvar att överväga om det är nödvändigt. Vi har också alla ett ansvar för att försöka förstå varandra.
Har du förresten sett den här länken: http://aip.nu/files/AKIP100817E.html
Tack för en toppenkrönika på sidan 10!
Skicka en kommentar